LD Stables Veckobrev

Här skriver Sussie om allt som händer på anläggningen varje vecka.

Vecka 23-24

Publicerad 2012-06-15 16:14:47 i Allmänt

Vi börjar väl återhämta oss efter ett par veckor som varit minst sagt fördjäv..

Så vad har hänt dessa veckor då?

Vi förlorade vår hingstunge den 5 juni och livet har varit lite i en bubbla.

Man har svårt att fatta vad som hänt.

Får försöka fokusera på LB och att vi klarade henne kvar i livet.

Dygnet efter fick vi hit en liten fölis som mist sin mamma, men tyvärr ville inte LB ta emot denna lilla krabat.

Lilla moderslösa Eminent har nu funnit sin nya mamma i ett sto som också miste sin fölunge. I alla fall en liten ljuspunkt i det hela.

 

Om vi ska ifrån gå elände nu så har jag ridit ensam på Delaware!



Vi har även travat med hjälp nu.



Hovslagaren har varit här och Delaware har nu fått skor för första gången i sitt liv.

 

 

Elliot är nu klar med sitt jobb inför betet. Hon är uppsutten och klar.

 

Goliat fattar vad jobbet handlar om och honom kommer vi sitta upp på ute vartefter.

Han har tömkört och linas och han sköter sig bra. Vi har haft hjälp av Ann-Marie och Moa.

 

Swahili och Aragorn vilar.

Aragorn har sträckt sig och Swahili är inte igång efter sin hälta.

 

Tingeling jobbar på och hon var vecka 23 och hoppade uppsutten med Emeli för första gången. Det gick bra.

Sista träningen för Lotta vecka 24 innan Tingelings sommarvila gick också bra. Hon växer så det knakar nu, är hela 2.5cm högre bak.

 

Stiffler har kommit till oss och grabbarna på smörudden.

De är nu ett härligt gäng på fyra grabbar där ute.

Zunes ägare har varit på besök och de tyckte att han växt på sig.

Så kul att se dem igen.



Även Tyzon gillade att hälsa på.  

LB fick på sig sina bakskor i torsdags och hon visade sådan glädje när hon kom ut.Brallade och galopperade runt.

SÅ härligt att se.

Hon fick även gå lite på linan på kvällen och det gillade hon.

Det blev även bus då.

 

Moa har avslutat sin praktik hos oss och det blir lite tomt utan henne här.

Hon har varit en glad tjej som inte varit rädd för att hjälpa till.



Vi avslutar dessa veckor med att tända ett ljus för vår lilla kille Wisconsin som vi aldrig fick lära känna.



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela